jessiesjourney.blogg.se

Snart ska jag hem alltså. Känns bra. Ser fram emot att återgå till min svenska vardag och ha saker att göra (förhoppningsvis). Blir så rastlös här då jag har så sjukt mycket dötid att spendera. Saknar att dansa zumba och röra på mig! Känner mig som ett trött gosedjur i mjukiskläder måndag-fredag e.m. Inte när det är helg och jag är ute och roar mig, hehe. Ärligt talat så är det nog det jag kommer sakna allra mest - Barcelonas nightlife. Det är grymt verkligen. Förstår inte riktigt hur jag ska kunna festa i Sverige och åka hem med sista bussen vid 2:20, när jag här i Barca inte ligger i sängen tidigare än halv 7. Det blir en liten omställning. Fast kommer nog inte festa så mycket när jag kommer hem på ett tag. Ska ba jobba (hopefully) , träna, njuta av svenska sommaren (med eller utan sol), umgås med de saknade och ba return to the hälsosamma jag. Så trött på mitt icke hälsosamma liv overhere, kroppen har ju mått bättre om man säger. Men orkar ej bry mig nu när jag är här. 

 

Det är lite weird att sist jag var i Sverige var det snöigt och kallt, och nu kommer det vara sommar. Har inga sommarplaner alls. Vet att jag vill åka till Stockholm, bara för att jag älskar vår huvudstad så mycket!! Samt till Norrköping, standard. Ser även framemot massa Valbohäng och uteplatshäng på Dundergården. Blir nog bra. Dock så fasar jag över att min mest älskade tradition sedan 8 år tillbaka kommer att brytas i år. Det gör ont att veta att jag förmodligen inte kommer komma till Alanya i sommar, vilket jag inte riktigt var förberedd på.. Så, a la mierda. Får se hur jag löser detta. Vill jag något så gör jag det på ett vis eller ett annat. Independent woman kan resa själv om det skulle behövas. Har jag gjort förr. För nån vecka sen så ville jag ut och klubba men mina vänner skulle till en bar. Så jag tog metron till beachen, klubbarna, alldeles själv en lördag kväll. Låtsades som jag kände folk, gled in på en gästlista, hittade a friend of mine som jag innan antog var där och hade en grym kväll på Sotavento. 

 

Nu har jag babblat nog så it's time for Gossip Girl. Ja, jag har börjat om. One Tree Hill toppar ju på lamaste serierna, lätt. Orkade aldrig kolla klart. Det enda som är spännande är när Nathan Scott tar av sig tröjan och det händer ju inte i varje episode. Bättre att dreggla efter Chuck Bass istället. 

 

Buenas noches.